tisdag, september 02, 2014

Nio sidor

Kommer hem och möts av en nio sidor lång utredning om min son. Från soc, gällande LVU. De ska ansöka om nytt LVU, inte bara det direkta omhändertagandet. Bra, tycker vi. Då kan soc vara "bad guy" och vi föräldrar kan få vara lite mer "nice guy". Det blir mycket lättare för oss föräldrar att ta diskussioner med sonen om det är soc som har ansvaret och inte vi.

Nio sidor är mycket läsning. Polisanmälningarna är uppradade. 23 st på tre år. Det är yttranden och tidigare insatser uppspaltade. Men mycket är upprepning och vi har ju läst nästan allt förut. Det är bra skrivet, nyanserat. Det ska upp i Förvaltningsrätten om några veckor, det är de som beslutar. Då måste vi vara där, med ombud. Sonen också, tror jag, med ombud. Såna procedurer allting. Men det är väl bra, antar jag. Rättssäkert. Men det är bajs att få utredningar om sitt barn.

Och herregud, 23 polisanmälningar. Och då innehåller några anmälningar flera saker. 

Tjänster och gentjänster

Min lunch förgylldes idag med besök av äldsta dottern. Förvisso kom hon bara för att hon ville ha hjälp att scanna in sina betyg och referenser (en eventuell arbetsgivare som har önskat det - hurra!), men ändå. Jag fick träffa henne och jag fick krama henne och hon hjälpte mig med den mycket viktiga saken att fotografera mina skor. Tjänster och gentjänster, ni vet.

Jag kan fortfarande ha mina dr Martens.
Ha! Där fick du bängfoten!

Tisdagens

Dagens aj: Drog bort tejpen som sjukgymnasten satt på låret. Fick som bonus med lite skinn och lämnade några blåmärken där. Vad var det för en supertejp? Som en vaxning, hu.
Dagens långa: Steglitsan. Den är bra, men den tar ju aldrig slut.
Dagens längt 1: Alla mina andra böcker jag har lånat från bibblan.
Dagens längt 2: Alltid efter sonen.
Dagens perspektiv: En pappa till en kille som spelade i sonens fotbollslag har dött. Härom dagen pratade jag med min kollega som har cancer, metastaser i lungorna. Att andra har det värre tar inte bort min smärta, men det ger lite perspektiv. Min son lever, min familj lever.
Dagens jag-klarade-inte-att-låta-bli: Sonen hade fortfarande inte pratat med advokaten när jag pratade med honom sist. Han hade inget nummer och han visste ingenting. Så jag mejlade advokaten och bad honom ringa sonen. Känns som en medelväg, dvs jag roddade inte upp det hela men jag slipper ha ont i magen över att inte veta om de kommer i kontakt med varandra.
Dagens nöjda: Jag. Med min frisyr, believe it or not.
Dagens låt: Blå med Panda Da Panda Äldsta dottern spelar den mycket och jag gillar den skarpt
Dagens ordspråk: Klaga inte över för lite vind - lär dig segla

Jag idag och lite mer än svart



Jag är inte helt igenom svart idag utan glammar till det med lite rosa och blått.
Jag är inte en särskilt rosa person, men är lite svag för den här tuggummifärgen från Viva la Diva.

måndag, september 01, 2014

Ibland gör det lite ont

När man inte vet att någon är ute och ytterdörren öppnas och man en mikrodels sekund tror att det är sonen som kommer. 

När man ska ta fram en krydda ur skåpet och ser sonens shaker som han alltid använder efter träningen. 

När man tvättar och hittar en av sonens tröjor i tvätten. 

När man går förbi sonens rum och förväntar sig att se honom ligga där, men det är tomt. 

När alla fyra sitter i soffan och pratar och skrattar och någon säger något om sonen och man blir så väldigt medveten om att han inte är här. 

Note to self

Lägg dig inte på balkongsoffan efter jobbet.

#yrvaken #håretpåända #tröttareäninnan

Fejjan är full av så mycket visdom




Det räcker med en gång så är det avklarat

Yllet drar igång en liten utmaning: träna mer i september än i augusti.

Ha! Buslätt säger jag. Jag är på!

Jag idag och en ny rutin



Jag har börjat med en ny morgonrutin. Den är jätterolig. Den går till så här: öppna badrumsskåpet, gör dig lite vacker, ta en tops, vält ut topsburken, svär en ed, plocka upp alla tops, ställ tillbaka topsburken i skåpet. Klart. Rekommenderas, det är kul.

söndag, augusti 31, 2014

Snabbt skare gå

Har jag sagt att jag älskar Blocket? En byrå såld och hämtad inom två timmar.

Magic mushroom



Det här är ju ingen nyhet, men jag har ju världens bästa läsare. Nu har jag fått en volgasvamp (kombucha) av en tjej, så himla snällt - jag blir så väldigt glad över all vänlighet som finns. Vadå näthat? Vet jag inget om, här i min lilla sfär. 

Idag har jag satt svampen på bryggning, med te, vatten och socker. Sen ska det stå i två veckor och jäsa. Mycket spännande. Ser ut som en manet däri. Det här ska alltså förhoppningsvis lindra yngsta dotterns eksem. Och kanske hjälpa äldsta dottern med hennes krånglande mage? Och jag tänker också pröva, bara för att jag kan, vill och vågar.

Strange

Vi köpte ju en ny säng igår. Den förra har varit lagad med ett spännband runt gaveln för att inte braka ihop (till mångas förtjusta fnittrande och insinuanta blickar - ey, vad tänker folk egentligen?).

Den nya sängen är högre än den förra. Inte mycket högre, men kanske femton centimeter. Och inatt, det kändes som att jag sov med näsan i taket. Helmysko. Jag vaknade vid halv fem och trodde att jag var flera meter upp i luften.

Madrassen kändes också hårdare än förut, trots att det är samma madrass. I don't get it.

Status

*Svettig
*Ledbruten
*Träningsvärk (?)
*Ont i huvudet
*Varit på tippen
*Svabbat
*Nu paus medan golvet torkar

lördag, augusti 30, 2014

Heldagsprojekt

Man åker till Ikea och köper en säng. Man kommer hem och fikar och tänker: det kan inte ta så lång tid att skruva ihop en säng, bara stora delar ju. Bra, då kan jag läsa min bok sen. 

Sex timmar, fyrtiotretusen miljoner skruvar och en nackspärr senare är vi äntligen klara. Jag brukar vara asbra på att sätta ihop Ikeamöbler, men nu har hjärnan rasat ihop så totalt att jag inte ens kan läsa deras freaking beskrivning. Gör om, gör rätt och bli inte alltför sur under tiden. Åh fy fan. Nu har vi "bara" städningen kvar. Men jag måste äta middag först.

Do the blop

I mitt nya köpstoppsbeaktande liv ingår nu också att bloppa lite. Dra in pengar istället för kasta ut. Låter ju som en synnerligen bra idé.

Den som är intresserad av att köpa något kan mejla mig på millamelon@gmail.com



Jag gråter blod, jag sliter mitt (numera väldigt korta) hår. Men jag kommer aldrig att kunna ha de här skorna. Inte med min bängfot och definitivt inte med en skräddarknuta. Men de är fortfarande de snyggaste skorna i världen. Så om ingen vill köpa får jag väl ha dem som ett stilleben eller nåt. De är alltså från Swedish Hasbeens, storlek 39. Ni som har skor från dem vet att de brukar vara lite smala i formen. Jag har rätt breda fötter och har alltid behövt lästa ut mina skor från dem, men sen funkar det. De här funkar också på bredden, men inte över vristen. Jag har lästat ut dem där också, men det hjälper inte, det trycker för mycket. De är använda ca fem-sex gånger och är i princip som nya. Modellen finns inte kvar längre.

Stl 39
Klackhöjd ca 6 cm
Pris 1 000 kr inkl ev frakt (nypris ca 2 500 kr)



Armband från Syster P. Inköpt hösten 2013, enbart använt några gånger, tex här. Bild från Syster P hittar ni här, Hoop bracelet smokey är färgen. 

Längd 19-20 cm beroende (du kan reglera själv)
Guldpläterat silver
Pris 400 kr inkl frakt (nypris ca 900 kr)



Armband med stor rosett. Kommer inte ihåg varifrån det kommer, men det står GD på berlocken. Det är verkligen jättefint, men jag personligen blir lite störd av när den stora rosetten åker för långt ner på handen. Jag har svårt för stela armband också.

Längd 17-19 cm (du kan reglera själv)
Gissar guldpläterat silver
Pris 200 kr inkl frakt (minns inte inköpspris)



SÅLT

Ett till armband från Syster P. Köpte det i somras, fick för mig att jag nog kunde bli en turkos tjej. Men nej, det går inte. Jag har haft på mig det en gång, det är verkligen otroligt fint, men inte min färg. Här kan man se och läsa mer om armbandet hos Syster P.

Längd ca 18-20 cm (du kan reglera själv)
Guldpläterat silver
Pris 400 kr inkl frakt (nypris 800 kr)



SÅLT

Ett halsband från min hovleverantör Lite kalabalik. Säljes endast för att jag har två exakt likadana och det verkar ju onödigt. Det här med vit sten finns inte kvar, men här kan ni läsa mer om halsbandet hos Lite kalabalik.

Längd 80 cm
Stenen är 2 cm i diameter
Silverpläterad metall
Pris 200 kr inkl frakt (nypris ca 500 kr)

Jag kan mötas upp någonstans i Stockholm vid köp. Eller om du vill hämta det hemma hos mig. Eller om du vill att jag skickar. Nemas problemas!

Morgonfrippa



Och morgonfrippan! Inte alltid helt lik den man har när man lägger sig.

fredag, augusti 29, 2014

Nyklippt



Det känns okej. Jag gråter inte och jag tog en bild = lovande.

Så onödigt!

Sonen kissade igår och han var ren. Det var soc som berättade det när jag till slut ringde upp henne. En hel jäkla natt och förmiddag har jag varit stressad helt i onödan. Man kan tycka att behandlingshemmet ska ringa och berätta det, när de tidigare har sagt att han inte hade lämnat något prov. Man kan tycka att de liksom ska förstå att det ligger i mitt intresse att få veta det.

Jag vill absolut inte att behandlingshemmet ska ringa mig i tid och otid. Vi hade inte behövt veta hela den här historien, nu när provet visade sig vara rent. Och det var väl kanske så de tänkte, eftersom de inte ringde och berättade från början. Jag hade ju inte vetat något om inte soc lämnat sitt meddelande. Men när jag visste, då ville jag ju veta resten också. Såklart. Nåt fuffens har ju killarna gjort, men det är väl sånt som behandlingshemmet ska ta hand om.

Suck, så roddigt allt blir när det blir för många kockar. Känner knappt nån lättnad för att han var ren. Tänker mest att han rökte väl nåt som inte syns då.

Och så försöker jag känna efter om jag spänner låret nu när jag är stressad?

Mamselutten har shoppat

Mamma blev av med sina bil för några månader sen när min svåger råkade krocka med den. Sen dess har hon varit helt beroende av andra för att handla och komma iväg på sina aktiviteter. Själv har jag mest tänkt att det där var väl bra, det är nog ändå dags att sluta köra bil nu. Men icke. Nu ringer mamma (81,5 år) och meddelar att hon har köpt en ny bil. Jag förstår henne, men samtidigt, det känns inte helt tryggt att ha henne ute på vägarna.

Morsans nya åk?

Att lära sig ta ansvar

Sonen ringde igår kväll också. Han ringer ju aldrig. Han hade följande på hjärtat:

- Jag vill bara tala om att det händer saker här och att de är fett orättvisa här. Det var en kille som snodde en cross och drog iväg och han fick ingen konsekvens, sen var det en kille som gjorde något annat och han fick åka iväg till ett annat ställe ett tag som konsekvens. Ja, jag vill bara att du ska veta det. De är fett orättvisa här. Det här är faktiskt inget bra behandlingshem. Och när man frågar så säger de bara "ta ansvar för dig själv". Han är skitjobbig den där killen som snodde crossen.

Inte vet jag om det var nån slags information han tyckte att jag behövde precis just då? Hur fett orättvisa de är där uppe. För att liksom förbereda mig på den stora oförrätten han kommer att bli utsatt för? Han sa ingenting om det som hade hänt. Inte jag heller.

Hela resonemanget känns rätt typiskt honom. Alla andra är jämt orättvisa och han är jämt oskyldig. Jag tycker det är bra om det blir en omedelbar konsekvens om han inte lämnar sitt kissprov (för det är helt uppenbart att han har rökt i såna fall, det vet jag). Tidigare har han alltid kunnat förhandla bort konsekvensen, senarelägga den. Så det är bra. Han behöver också lära sig att även om den där killen som snodde crossen gjorde fel och det verkligen är orättvist att han inte fick någon konsekvens, så fråntar det inte sonens ansvar för det han gjorde förra natten. Mycket viktigt detta. (Det är som när min pappa skulle försvara sitt drickande: men alla andra dricker ju också. Öh, ja - vad har det med saken att göra, det fråntar väl inte dig ditt ansvar för dig och ditt drickande)

Och tur att jag har min kloka äldsta dotter som säger till mig: men mamma, det här kan inte du göra något åt, det här måste Alfred och behandlingshemmet reda ut. Fast jag har sovit skitdåligt ändå.